Men på vilka grunder och varför fick vi egentligen kvinnliga präster i Svenska kyrkan?
Man kan väl säga att det hela startade redan på 1920-talet, då man beslutade om att kvinnan och mannen skulle ha samma rätt till statliga tjänster. Då undantogs prästtjänsten.
Under 30-talet kollade man på om man kunde inrätta ett nytt kvinnligt ämbete vid sidan av präst ämbetet men ändå mer avancerat än diakonens.
1946 kom en motion på att igen göra en utredning på om kvinnor skulle kunna inneha ämbetet.
1950 hade man kommit fram till att det inte fanns några hinder för en kvinna att bli präst i statskyrkan. När man då la fram förslaget avslog nästan alla kyrkliga organ förslaget, medan politiska förbund och kvinnorätts organisationer tyckte det var ett bra förslag, de menade att kyrkan var ett statligt organ och borde underordna sig principer som gällde staten i övrigt.
1951 kom exegetdeklarationen, en deklaration skriven av professorer vid de teologiskafakulteterna i Sverige (med undantag av en) den tar upp att införandet av kvinnliga präster i kyrkan inte stämmer med vad et står i nya testamentet och skulle innebära att man tog ett steg från den heliga Skrift.
Men trots detta att man från teologiskt håll inte höll med det förslag som hade kommit från statligt håll så lade man från statens sida igen fram ett förslag om kvinnliga präster på kyrkomötet 1957. Förslaget röstades ner med en stor majoritet. Man kan tänka här att efter sunt förnuft borde frågan varit ur världen, men då inte Svenska kyrkan vid den här tiden var ett fritt samfund utan ett statligt organ så blev det inte så.
1958 kom ett fast lagförslag från riksdagen om kvinnliga präster. Man kan tänka sig för att inte lagförslaget skulle gå igenom så kunde man valt att skilja stat och kyrka åt. Men så blev det inte. En feghet från båda sidor? Eller bara från Svenska kyrkans håll som inte ville bli av med de fördelar det fanns med att vara ett statligt organ? Så istället för att lyssna på vad teologer och Kyrkans beslut 1957 blir det återigen en omröstning 1958 om kvinnliga präster. Denna gång röstades förslaget för med 69 mot 29.
Som sagt, detta har sedan efter beslutet blivit en fråga som skapat splittring och också satt Svenska kyrkans rykte och trovärdighet på prov. Idag är uppemot 70% av alla präststuderande Kvinnor. Är det rätt? Jag vet inte, som beslutet togs så tycker jag inte det. Men varför söker sig inte fler män sig till prästutbildningen är det en rädsla för att säga vad man tycker och därför istället låter kvinnorna ta över ett yrke som kanske just endast är ett yrke och inte ett ämbete? Jag blir förvirrad och får ingen riktig klarhet, en sak som jag däremot kan konstatera är att denna fråga har varit med och påverkat Svenska kyrkan och dess trosgrund och bidragit till sekulariseringen. Att stat och kyrka inte gick skilda vägar här tycker jag är en annan konstig sak.
Under 30-talet kollade man på om man kunde inrätta ett nytt kvinnligt ämbete vid sidan av präst ämbetet men ändå mer avancerat än diakonens.
1946 kom en motion på att igen göra en utredning på om kvinnor skulle kunna inneha ämbetet.
1950 hade man kommit fram till att det inte fanns några hinder för en kvinna att bli präst i statskyrkan. När man då la fram förslaget avslog nästan alla kyrkliga organ förslaget, medan politiska förbund och kvinnorätts organisationer tyckte det var ett bra förslag, de menade att kyrkan var ett statligt organ och borde underordna sig principer som gällde staten i övrigt.
1951 kom exegetdeklarationen, en deklaration skriven av professorer vid de teologiskafakulteterna i Sverige (med undantag av en) den tar upp att införandet av kvinnliga präster i kyrkan inte stämmer med vad et står i nya testamentet och skulle innebära att man tog ett steg från den heliga Skrift.
Men trots detta att man från teologiskt håll inte höll med det förslag som hade kommit från statligt håll så lade man från statens sida igen fram ett förslag om kvinnliga präster på kyrkomötet 1957. Förslaget röstades ner med en stor majoritet. Man kan tänka här att efter sunt förnuft borde frågan varit ur världen, men då inte Svenska kyrkan vid den här tiden var ett fritt samfund utan ett statligt organ så blev det inte så.
1958 kom ett fast lagförslag från riksdagen om kvinnliga präster. Man kan tänka sig för att inte lagförslaget skulle gå igenom så kunde man valt att skilja stat och kyrka åt. Men så blev det inte. En feghet från båda sidor? Eller bara från Svenska kyrkans håll som inte ville bli av med de fördelar det fanns med att vara ett statligt organ? Så istället för att lyssna på vad teologer och Kyrkans beslut 1957 blir det återigen en omröstning 1958 om kvinnliga präster. Denna gång röstades förslaget för med 69 mot 29.
Som sagt, detta har sedan efter beslutet blivit en fråga som skapat splittring och också satt Svenska kyrkans rykte och trovärdighet på prov. Idag är uppemot 70% av alla präststuderande Kvinnor. Är det rätt? Jag vet inte, som beslutet togs så tycker jag inte det. Men varför söker sig inte fler män sig till prästutbildningen är det en rädsla för att säga vad man tycker och därför istället låter kvinnorna ta över ett yrke som kanske just endast är ett yrke och inte ett ämbete? Jag blir förvirrad och får ingen riktig klarhet, en sak som jag däremot kan konstatera är att denna fråga har varit med och påverkat Svenska kyrkan och dess trosgrund och bidragit till sekulariseringen. Att stat och kyrka inte gick skilda vägar här tycker jag är en annan konstig sak.
Ur boken Gud i Sverige av Göran Hägg
Ja, det verkar ju ha bidragit till sekularisering. Frågan är dock hur mycket skuld man kan lägga på detta, av frukten känner man ju trädet som det heter, men hur kan man göra är en trovärdig bedömning?
SvaraRaderaDet hade ju vart najs att kartlägga vilka förändringar i kyrkan som mest har orsakat sekularisering och se vart denna fråga hamnar på skalan. Är det en så avgörande fråga som vissa menar, eller är det egentligen andra krafter som orsakat sekulariseringen?
Nej visst att ämbetsfrågan inte den ända fråga som påverkat att Svenska kyrkan blivit del av ett sekulariserat samhälle. Men jag tror att denna fråga ändå är en stor del till att Svenska kyrkan blivit så splittrad som den är och att man långt tidigare borde ha "sekulariserat" Sverige om man ser det bra med sekulariseringen att stat och Kyrka får gå skilda vägar men då kan man fråga sig om det också är sant att Sverige är sekulariserat...
SvaraRaderaJo det hade varit riktigt intressant att kartlägga vilka förändringar som orsakat sekulariseringen och se vilka som påverkat mest och minst... Men man får ju också se vad sekularisering är och kanske också kolla på vad det är som splittrat Svenska kyrkan mer än denna fråga och se vilken gemensam grund Svenska kyrkan har idag och vad som skiljer sig...