Tankar och funderingar kring kyrkoval och Frimodig kyrka

Nu börjar upptrappningen inför Kyrkovalet 2013, diskussionerna blir fler, inläggen i debatten blir skarpare. Jag vill göra tre inlägg i debatten själv, första är att de partipolitiska partierna har inte i Svenska kyrkan at göra längre, det andra det finns bara ett självklart val för Svenska kyrkan om du vill att Guds ord, Jesus ska stå i centrum, för det tredje vart har Jesus, Gud tagit vägen i debatten och i Svenska kyrkan, vart ligger fokus?

När vi hör ordet val så associeras det lätt till riksdagsval och partipolitiska partier och av någon anledning håller de sig kvar vid den makten de kan få, även i Svenska kyrkan, trots att Svenska kyrkan är skilda åt sedan 2000. Här är en fråga jag tror är viktig att lyfta och fler med mig, ska verkligen Svenska kyrkan styras delvis av en partipolitiskagenda som även är med och styr Sverige, det hade varit konstigt om det helt plötsligt var så att Socialdemokraterna (Det parti med flest mandat vid kyrkomötet, Svenska kyrkans högs beslutande organ), skulle börja blanda sig i vad Equmeniakyrkan (tidigare, Svenska baptistsamfundet, Svenska Missionskyrkan och Metodistkyrkan i Sverige) håller på med och beslutar om, men när det gäller Svenska kyrkan ses det som en självklarhet.  Istället så tycker Socialdemokraterna att deras inblandning i Svenska kyrkans styrning leder till mångfald, eller handlar det bara om makt. Med ett år kvar till riksdagsval använder både Socialdemokraterna, Sverigedemokraterna och Centerpartiet, kyrkovalet som en plattform för att sprida sitt budskap inför nästa hösts val. Men finns det något allternativ? Ja självklart, en mångfald i kyrkan finns det även utan partipolitiska nomineringsgruper. Frimodigkyrka, Öppen kyrka för alla och Partipolitiskt obundna i Svenska kyrkan. Själv väljer jag Frimodig kyrkan utan att tveka, men oavsett vad du väljer av dessa tre allternativ, Frimodig kyrka, Öppen kyrka och Partipolitiskt obundna i Svenska kyrkan, finns det människor med olika bakgrund, olika politiska åsikter, men den väsentliga skillnaden är att de inte har Svenska kyrkan som ett forum att få fram den politik de vill styra Sverige med. Utan de har en dröm en vision för Svenska kyrkan, det finns något för den liberale och den konservative.  Partipolitiska partier har inte i Svenska kyrkan att göra, klart slut och det måste bli tydligare att det finns allternativ att välja på. För även utan partipolitiska partier är Svenska kyrkan en politisk och en demokratisk kyrka

Det självklara valet som jag vill lyfta fram är Frimodig kyrka. För just som nomineringsgruppens namn lyder, behöver Svenska kyrkan bli mer frimodig! Vi tittar på Svensk kyrkans grundläggande uppgifter som är att fira Gudstjänst, bedriva undervisning, mission och diakoni.

Frimodigkyrka:

Gudstjänsten ”trons kraftkälla”

Frimodig kyrka vill att centrum av arbetet i Svenska kyrkan och det som ska vara det central i Kyrkans liv ska vara gudstjänsten. Gudstjänsten ska genom att ha Ordet (bibeln – NT) i centrum och mässans firande bli en kraftfull gemenskap, med himlen som mål men jorden som verknings plats. Församlingen ska byggas med grund i gudstjänstens gemenskap. Frimodig kyrka menar att det är bland deltagarna i gudstjänsten som det ska gå att hitta framtidens kyrkoarbetare. 

Undervisning ”trons växtplats”

Frimodig kyrka vill att undervisningen ska prioriteras i Kyrkan, då den alltid har varit kyrkans kärna, från början när Jesus undervisade lärjungarna och människorna i Jerusalem. Undervisningen ska handla om att föra fram den kristna tron på ett trovärdigt och noggrant vis. Sättet att få fram den kristna tron ska anpassas efter den generation man vill nå ut till. Genom dop-konfirmationsundervisning, vuxenstudier av olika slag ex alpha-och betakurser, bibelstudium som ständigt bör utvecklas.

Undervisning bör finnas i mötet med samhället, främst i skolmiljöer. Man ska på nya sätt att nå ut till människor. Det är också viktigt att ge undervisning till anställda, förtroendevalda och frivilliga, så att de utvecklas. Man bör också peka på vikten av undervisningen i predikan. När man möter människor ifrån andra religioner eller icke-troende är det viktigt att ha kunskap om sin egen tro för att få ut så mycket som möjligt av mötet. Svenska kyrkan får inte dölja sina kunskaper om kristen tro och evangelium utan ska dela med sig av detta.

Diakoni ”trons händer”

Diakonin är riktad till att stötta de svagaste i samhället. I ett konsumtionssamhälle som vårt kan känslan av misslyckande och utanförskap bli påträngande Frimodig kyrka menar därför att diakonin behöver stärkas och medvetenheten för det diakonala arbetet ökas. Man bör motverka det fientliga samhället genom att vi med kristen medvetenhet stöttar de invandrare som kommer till vårt land. Det internationella arbetet och den diakoni som sker utomlands ska man prioritera till de områden som är allra mest utsatta.

Mission ”trons multiplicering”

Missionen är det uppdrag som Jesus själv har gett Kyrkan genom alla tider, det är ett uppdrag som aldrig får väljas bort. Det är ett uppdrag som gäller Svenska kyrkan både inom och utanför våra gränser menar Frimodig kyrka. Missionen ska användas för att de människor som ännu inte fått höra evangeliet ska får höra det. Idag har den evangeliserade missionen i Svenska kyrkan avtagit något. Detta är något som Frimodig kyrka vill förändra, de vill att Svenska kyrkan ska vara en kyrka som sänder ut nya missionärer för att evangelisera. Sanningen i kristen tro får inte bli oprioriterad, samtidigt måste kyrkan möta alla människor med respekt. Missionen bygger på att alla människor har behov. Frimodig kyrka menar också att en kyrka är tynande utan en verklig mission.

Partipolitisktobundna i Svenska kyrkan:

Gudstjänst

POSK vill att församlingsgemenskapen ska få ge uttryck med ett levande gudstjänstliv i centrum. Gudstjänsten är både en gåva och ett ansvar för församlingen. Man ska uppmuntra frivilligt ansvarstagande i gudstjänsten. Det ska finnas gudstjänster som passar alla oavsett ålder och livssituation.

Genom samtal och predikan om det grundläggande i en kristen kyrka, tron på Jesus Kristus, så inte evangeliet ska gå förlorat och ersättas. Musiken är också en viktig del av gudstjänsten för att förtydliga evangelium.

Undervisning

POSK menar att Svenska kyrkan har ett uppdrag att föra vidare den kristna tron i varje tid. Därför måste det finnas en utarbetad strategi för att möta vuxna och barn-ungdomar som söker sig till kyrkan. Vuxen undervisningen ska vara genomtänkt och välkommande, undervisningen för vuxna ska vara en plats där man respekteras och kan få hjälp att växa i kyrkans gemenskap. Undervisningen bör ständigt förnyas. Konfirmationsarbetet är ett sätt för Svenska kyrkan att möta ungdomar, men idag när inte lika många konfirmerar sig så är det viktigt att kyrkan också visar sig i skolmiljöer eller finns tillgängliga på internet.

Diakoni

Diakonin i en församling är ovärderlig och handlar om att stå på de utsattas sida och vara deras röst i samhället och i kyrkan, menar POSK. Det diakonala arbetet är hela församlingens ansvar. Diakonen ska vara en inspirationskälla och ge stöd för att frivilliga ska med öppenhet möta flyktingar, missbrukare, ensamma, sörjande mm. Det är viktigt att de frivilliga får utbildning för att kunna hantera de situationer de möter.

Mission

POSK säger att Svenska kyrkan är i behov av en genomtänkt missionsstrategi, som välkomnar och sänder människor. Alla människor ska känna att de är en gåva och en resurs för församlingen och kyrkan. Mycket av den mission som kommer ifrån Sverige handlar om att ge stöd på olika sätt till vänförsamlingar runt omkring i världen.

Öppen kyrka för alla:

Gudstjänst

Öppen kyrka vill att i Svenska kyrkan ska fira gudstjänst så att människor blir berörda och inte känner sig främmande.  Att man i Gudstjänsten använder både nya och gamla uttrycksformer.  Engagera fler lekmän i gudstjänsten.

Diakoni

Öppen kyrka vill att det diakonala arbetet ger människor möjlighet att tjäna varandra. Att Svenska kyrkan ska vara en engagerad röst i samhällsdebatten och ingripa där det finns mänsklig nöd, arbeta mot fattigdom och för social rättvisa både hemma och globalt.

Bara genom att jämföra vad dessa tre nomineringsgrupper vill att Svenska kyrkans grundläggande uppgift ska innebära, syns att det finns en stor skillnad, hur stor vikt man lägger vid olika frågor, Öppen kyrka nämner inte undervisning eller mission i sitt program, hur ska då människor kunna upptäcka den levande tron, medan Frimodig kyrka lägger stor vikt vid dessa frågor, att undervisningen bör vara en viktig del i kyrkan och mission som ett sätt att få människor att höra om evangeliet. 

Men innan allt fokus hamnar på politik och på vad vi människor vill med Svenska kyrkan, vad vill Jesus, vart tog fokus vägen, lyssnar vi in, har vi bibeln framför oss när vi sitter på kyrkoråd, stiftsfullmäktigen och på kyrkomötet. Vi behöver be, be för ett uppvaknande i Svenska kyrkan och om Andens vägledning.

Med detta skrivet vill jag få fram att genom att rösta på Frimodigkyrka röstar du på kandidater som håller Bibeln som Guds sanna ord. 

Lev i världen men inte av världen. Lev av vad Jesus gjorde på korset när Han dog för vår skull! 

En ny etapp i mitt liv, en start till att blir religonsvetare/teolog

Mitt liv har genomgått ett paradigm skifte, jag har gått och blivit universitets student och läser nu en grundkurs i religionsvetenskap på Göteborgs universitet.

Begrepp som sekularsisering, globalisering, sakralisering, det post-moderna samhället, kom snabbt upp och det känns som denna blogg kan få ett nytt ansikte, bli ett reflekterande forum, inte bara över Svenska kyrkan och sekularisering, utan Sverige i övrig och kanske till och med världen och relationen till religion och religiositet

För en sak som är säker är att trots att Sverige är en sekulär stat, ett pluralistiskt samhälle, så är människor religiösa i den andliga bemärkelsen, religion är högst förekommande, men för den sakens skull innebär det inte att de religiösa institutionerna spelar en direkt stor roll i människors liv, i samhället eller för staten.

Människor som kommer till Sverige tar med sig en annan religiös kontext och religionen får ett nytt ansikte, det homogena kristna Sverige är inte något som vi relaterar till på daglig basis, våra vänner, grannar, tom släktingar kan tillhöra och/eller vara nyfikna på andra religioner och vad de innebär, eller så vill de inte höra talas om religion i en religiös bemärkelse.

Sverige, svenskar, vi, dem, alla, har många nya aspekter att ta hänsyn till och de kommer inte minska, diskussionerna som religionsfrihet i en sekulärstat som Sverige kommer bli fler, de kommer komma ytterligheter och alla håll, både konservativa, liberala, feministiska, fundamentala, ny andliga. Röster som vill höras, människor som vill synas och få fram sin syn och sanning.

Det är viktigt med respekt och kunskap, för de religiösaströmningar som förekommer, påverkas och påverkar oss alla.

Moderaterna drar sig ur!

Moderaterna har lagt fram ett förslag till att inte längre vara med i valen i kyrkan på loka, stifts och riksnivå. På moderaternas hemsida skriver man:

"Förslag till förändring av Moderaternas deltagande i kyrkoval

Partistyrelsen anser att tiden är inne för att Svenska Kyrkan ska ha möjlighet att fatta beslut om sina egna angelägenheter och föreslår därför i en proposition till partistämman att Moderaterna inte deltar som nomineringsgrupp till Kyrkomöte och stiftfullmäktige från och med kyrkovalet 2013. Beslut om deltagande i kyrkliga val på lokal nivå föreslås fattas på lokal nivå"

Nu är det bara att hoppas att övriga partipolitiska partier väljer att ställa sig utanför kyrkovalet och istället satsar på att driva den vanliga Svenska politiken framåt och låter de som är aktiva, troende medlemmar i Svenska kyrkan få styra Svenska krykan utan partiers ideologiska värderingar och istället luta sig till den grund som kyrkan står på!

Svenska kyrkans roll på ett praktisktplan?

Nu har Bibelskola XP börjat, det som jag kommer hålla på med nu efter studenten. Tänkte att denna blogg får bli någon fortlöpande blogg, med lite olika tankar om vad som händer på XP, undervisning och församlingspraktik i en Svensk kyrklig församling. Där jag kanske kan se vad Svenska kyrkans roll blir i det sekulariserade Sverige på ett mer praktiskt plan och inte bara teoretiskt.

Svenska kyrkans roll i det sekulariserade Sverige - Hela arbetet

INLEDNING
Vid årsskiftet 1999/2000 gick Svenska kyrkan från att vara en statskyrka till att bli ett fristående samfund. Svenska kyrkan blev efter skilsmässan en folkkyrka med allt vad det innebär. Svenska kyrkan är skild från staten, men fortfarande är staten med och påverkar beslut som tas vid kyrkomötet genom de politiska partierna i riksdag/regering är aktiva vid kyrkomötet. Svenska kyrkans egna åsikter färgats av de politiska partierna och kyrkans uppgifter har varit med och formats detta. Vad blir då Svenska kyrkans uppgift i det sekulariserade Sverige?

BAKGRUND
Vad innebär sekularisering?
Sekularisering innebär att religionen inte har lika stor betydelse i samhället längre och att inte heller medborgarna i landet påverkas lika mycket av religionen. Sekulariseringen påverkas av och påverkar olika nivåer i samhället, man kan se att sekulariseringen är en följd utav att samhället förändras och att man ersätter det religiösa förklaringsmodellerna med förklaringar som ses som mer logiska och att samhället går framåt. Synsätten på vetenskapens expansion, industrialisering etc har påverkat så människor inte känner sig i behov av religiösa förklaringar. (http://www.ne.se/lang/sekularisering/303069, Nationalencyklopedin, hämtad 2010-12-08)
Kyrkoordningen
Kyrkoordningen säger att Svenska kyrkan är ett trossamfund med en historisk bakgrund som har en tradition som kan ledas tillbaka till de första församlingarna och deras bekännelse på Kristus och den Apostoliska trosbekännelsen, detta ligger till grund för Svenska kyrkans tro. Svenska kyrkan har en evangelisk-lutherskt grund och bekännelse som är grundad i Guds ord. I första avdelningen av Kyrkoordningen skriver man att Svenska kyrkan är en del av den världsvida kyrkan och tillsammans delar de den kristna bekännelsen och tron på en treenig Gud. Centrum för kyrkan ska vara Jesus och evangeliet om honom. Trons bekännelse får uttryck genom handling och igenom tro. I den sjunde avdelningen skriver man att Svenska kyrkans kallelse är att föra vidare evangeliet åt alla människor, få dem att tro på evangeliet och bli en del av Kyrkan. (Kyrkoordningen)


Viktiga steg som fört Svenska kyrkan dit den är idag
Det finns olika steg som har påverkat Sverige till att vi har blivit ett sekulariserat land och som gjort Svenska kyrkan till en del av sekulariseringen. Genom olika händelser i kyrkans historia har man tappat förtroendet för kyrkan, men också genom händelser som gett människor mer frihet i sitt val av religion.

Det går att säga att sekulariseringen började redan med ändringen av religionsfrihetslagen 1951. Den nya religionsfrihetslagen innebar att man inte längre behövde vara medlem i något trossamfund för att lämna Svenska kyrkan.Tidigare hade man kunnat gå ur Svenska kyrkan men då bara om man anslöt sig till ett annat trossamfund, nu skulle man kunna ställa sig utanför den religiösa gemenskapen utan att tappa medborgerliga rättigheter. Svenska kyrkan omtalas efter reformen inte som en statsfunktion utan som ett trossamfund. Alla trossamfund ska kunna bedriva sin verksamhet på lika villkor, exempelvis har även andra trossamfund än Svenska kyrkan rätt att ansöka om vigselrätt. ( Huvudförfattare Ingmar Brohed. (2005) Sveriges kyrkohistoria – religionsfrihetens och ekumenikenstid. Stockholm: Verbum)

Nästa stora fråga som påverkade Svenska kyrkan var ämbetsfrågan. Den kom att väcka uppståndelse i det kristna Sverige och frågan skapar än idag splittring både inom Svenska kyrkan och i relationen mellan olika kyrkor. Det hela började redan på 20 -talet då män och kvinnor fick samma rätt till statlig tjänst. Man gjorde dock ett undantag och det var för prästtjänsten, detta innebar att kvinnor hade rätt att inneha alla statliga ämbeten, förutom prästämbetet, som fortfarande var reserverat för män. (Göran Hägg. (2010) Gud i Sverige. Stockholm: Norstedts)
År 1946 inleddes arbetet med en ny statlig utredning där man utredde om kvinnor skulle få inneha ämbetet som präst i Svenska kyrkan, utredarna var både teologer, präster, författare och politiker. År 1950 presenterades resultatet av utredningen i SOU (statens offentliga utredning)1950:48 – Kvinnans behörighet till kyrkliga ämbeten och tjänster, utredarna konstaterade att det inte fanns några hinder för en kvinna att bli präst i statskyrkan. En liten del av utredarna kom fram till att man skulle kunna hitta en särskild tjänst för kvinnor som inte krävde prästvigning. (Huvudförfattare Ingmar Brohed. (2005) Sveriges kyrkohistoria – religionsfrihetens och ekumenikenstid. Stockholm: Verbum). När förslaget lades ut på remiss avslog nästan alla kyrkliga organ förslaget, medan politiska förbund och kvinnorättsorganisationer tyckte det var ett bra förslag. De senare menade att kyrkan var ett statligt organ och borde underordna sig de principer som gällde staten i övrigt. (Göran Hägg. (2010) Gud i Sverige. Stockholm: Norstedts)
År 1951 kom exegetikdeklarationen där professorer vid de teologiska fakulteterna i Sverige (med undantag av en) menade att införandet av kvinnliga präster i kyrkan inte stämmer med vad det står i nya testamentet och att det skulle innebära att man tog ett steg från den heliga Skriften . Man menar att om kvinnor skulle få bli präster så skulle det skapa en splittring inom Kyrkan.

Regeringen sände år 1957 en skrivelse till kyrkomötet där man föreslog att tillåta kvinnor att bli präster, man pekade på män och kvinnors lika rättigheter och att de borde vara en självklarhet i kyrkan. När man på hösten röstade om förslaget röstades det ner med 62-36. Efter beslutet lade ecklesiastikministern fram ett förslag i den socialdemokratiska regeringen för att lagstifta om att låta kvinnor bli präster. Denna lag skulle låta kvinnor bli präster från januari år 1959.
Nu stod riksdag och regerings synpunkt klar i frågan, detta ledde till ett extra insatt kyrkomöte år 1958 där huvudfrågan återigen blev kvinnoprästfrågan. Denna gång röstades förslaget för med 69 röster mot 29. År 2008 firade Svenska kyrkan 50 års jubileum för kvinnliga präster.

Frågan om skilsmässan mellan kyrka-stat var en lång process. Redan efter att den nya religionsfrihetslagen trädde i kraft 1950-1951 kom motioner som behandlade frågan kyrka-stat, men man kom inte fram till något beslut. År 1955 kom det återigen en motion i riksdagen som ville ha en folkomröstning om frågan angående kyrka-stat. Resultatet på den folkomröstningen menade man i motionen skulle vara ledande för staten, om de skulle ta ett beslut i denna frågan, motionen avslogs med motivationen att det var en för komplicerad fråga och att man inte skulle kunna se konsekvenserna av en separation av kyrka-stat innan man gjort en ordentlig utredning. År 1956 kom förslaget upp igen att man skulle upplösa det organisatoriska samarbetet mellan kyrka och stat, man hade olika argument för att skilja stat-kyrka åt, bla att staten inte skulle blanda sig i religiösa frågor och människors enskilda tro, att alla trossamfund ska behandlas lika utav staten, ha samma rättigheter, man menade att det inte skulle bli så om det fortfarande fanns ett statkyrkosystem.

Denna gång rann frågan ut i sanden och i väntan på en statlig utredning började Svenska kyrkan på en egen utredning. Utredningens syfte var inte att ta ställning i frågan utan att förbereda för om kyrka-stat skulle gå skilda vägar. För Svenska kyrkans del skulle det betyda att de skulle bli tvungna att ändra sin organisation helt eftersom de då hade fått hela ansvaret. Utredningen som var klar år 1964 resulterade i ett reformprogram för hela Svenska kyrkan, det gällde omorganisation i församlingarna, stift, kyrkomöte och kyrkostyrelse etc men även frågor om medlemskap, Gudstjänsts regler, kyrkans anställda, ekonomi och egendomar tillhörande Svenska kyrkan. År 1958 kom statens egna utredning, det var den nya ecklesiastikministern i den socialdemokratiskaregeringen, Ragnar Edenman som tillsatte utredningen (tidigare eklesiastikministern företrädda bondeförbundet i den tidigare koalitionsregeringen mellan socialdemokraterna och bondeförbundet ville inte inte tillsätta någon utredning), man bestämde sig i utredningen för att inte behandla själva kyrka-stat frågan utan istället analysera problem i Svenska kyrkan och komma med alternativa lösningar. År 1968 kom ett sammanfattat slutbetänkande, nu hade Ragnar Edenman ersatts av Olof Palme som vidare ledde utredningen. Utredningen gav fyra lösningar på problemet A-, B-, C, och D-läget. A var det läge som man inom Svenska kyrkan röstade för i undersökningar, A läget var det ända läge som inte skilja på kyrka-stat utan bara förändrade deras relation, de andra tre lägena skilde kyrka och stat åt.

År 1968 behandlade man vid kyrkomötet, frågan kyrka-stat, remisstiden på statens utredning hade ännu inte gått ut och kyrkan kände att det var sista chansen för dem att påverka beslutet, på kyrkomötet presenterade Svenska kyrkan sitt reformprogram från år 1965 som nu hade bearbetas och förändrats efter A-D lägena, det nya reformprogrammet hade blivet ett reformerat A-läge.
År 1968 gick remiss tiden ut på den statliga utredningen och den dåvarande utbildningsministern Olof Palme bildade en beredning (Samhälle och trossamfund), Palme gav beredningen riktlinjer att de skulle utgå ifrån det tidigare materialet som fanns. Gruppens uppgift blev att ta reda på det centrala i frågan och hur relationen stat och Svenska kyrkan skulle se ut i framtiden. Svenska kyrkan som trossamfund skulle betonas och inte som en statlig institution. Svenska kyrkan skulle få ta hand om det som var angeläget för kyrkan och staten om det som hörde staten till som folkbokföring. I utredningen gick man vidare till att religionfriheten inte bara innebar ”rätt ifrån religion utan också till” att staten inte skulle favorisera något samfund utan att alla samfund skulle ha lika rättigheter. I maj 1972, presenterad beredningen förslaget och man gav det en remisstid på mindre än ett år. Förslaget avisades på många olika nivåer inom Svenska kyrkan, även mellan de olika partierna i riksdag gick det inte att enas. Så år 1973 gick Olof Palme innan remisstiden gått ut, ut med att regeringen inte skulle lämna något förslag till riskdagen i frågan om kyrka-stat.

Frågan om kyrka-stat hade inte helt legat på is, när det blev folkpartiregering år 1978. Då kom frågan om relationen mellan kyrka-stat upp igen. Då la man fram ett förslag byggt på det gamla, men även denna gång avisade kyrkomötet förslaget. År 1981 presenterade regeringen resultatet av en utredning som påbörjades år 1979 om ett reformerat kyrkomöte. Det nya kyrkomöte skulle bestå av 251 folkvalda representanter och biskoparna skulle inte längre vara givna ledamötern, då man i det nya reformerade kyrkomötet inte gjorde skillnad på präster och lekmän. Kyrkomötet blev nu politariserat1, de politiska partierna började engagera sig i kyrkomötet. Första ordförande för det nya kyrkomötet blev en moderat.

Kyrkomötet begärde år 1988 att staten skulle utföra en utredning på frågor som rörde ekonomi och rättsliga frågor i Svenska kyrkan. I utredningen pratade man inte om en skilsmässa mellan kyrka och stat utan om en ändrad relation. När man år 1994 visade vad man kommit fram till i resultatet, hade man börjat tala om relationen mellan staten och trossamfunden i ett bredare perspektiv, det handlade inte längre bara om Svenska kyrkans relation till staten. Man kom i denna utredningen också med förslag att Svenska kyrkan skulle bli ett eget rättsubjekt.

I juni år 1995 kom en skrivelse ifrån regeringen till kyrkomötet om att ändra relationen mellan staten och Svenska kyrkan. Skrivelsen innebar att Svenska kyrkan skulle ta hand om sina egna intressen men fortfarande vara en episkopal2 kyrka på en evangelisk-lutherskgrund3. I Augusti år 1995 stod både en stor del av riksdagen och kyrkomötet bakom det regeringsförslag som skulle behandlas om en ändrad relation mellan kyrka och stat, men innan beslut togs behövdes flera administrativa frågor utredas. Men 4 juni 1998 och 18 november år 1998 togs beslut om ändringar i grundlagen och andra lagar om att relationen mellan kyrka och stat skulle ändras 1 januari 2000. Två nya lagar fattades Lagen om trossamfund och Lagen om Svenska kyrkan. I Lagen om Svenska kyrkan står det att Svenska kyrkan är ett eget rättssubjekt och trossamfund. ( Huvudförfattare Ingmar Brohed (2005) Sveriges kyrkohistoria – religionsfrihetens och ekumenikenstid Stockholm:Verbum)







SYFTE/PROBLEMFORMULERING
Syftet med detta projekt är att se vilken roll Svenska kyrkan har i det sekulariserade Sverige, utifrån Svenska kyrkan som organisation och debatten om Svenska kyrkans roll, där jag har för avsikt att fokusera på de kyrkopolitiska partierna.

Vilken roll har Svenska kyrkan i det sekulariserade Sverige?
Vad har varit kännetecken för debatten om Svenska kyrkans roll i det sekulariserade Sverige?

METOD
För att få fram det resultatet jag ville nå, har jag samlat på mig olika typer av fakta, både genom att studera litteratur, Svensk kyrkohistoria och Gud i Sverige. För att få fram vad Svenska kyrkan själva säger om sin roll har jag också tittat på Svenska kyrkans hemsida, där har jag studerat hur deras uppgift som kyrkan är formulerad. Sedan har jag studerat de största politiskt bundna partierna inom Svenska kyrkan, Moderaterna och Socialdemokraterna vad de anser om Svenska kyrkans uppgift. Men för att få en balans och också en annan sida av åsikter inom Svenska kyrkan har jag också valt att ta med de politiskt obundna partierna som finns i Svenska kyrkan, Partipolitisktobunda i Svenska kyrkan och Frimodigkyrka. Dessa två partier inom Svenska kyrkan står för en kyrka fri från politiskt bundna partier. När jag samlat på mig den fakta jag behövde för arbetet, sammanställde jag min fakta och börja med att skriva om Svenska kyrkan och vad de skriver om sina grundläggande uppgifter och också tderas material – En kyrka många ansikten, för att få ett vidare perspektiv på Svenska kyrkans roll i det sekulariserade Sverige. För att inte bara få med vad Svenska kyrkan tycker om sin roll har jag också skrivit om vad de olika partierna som jag har med anser om Svenska kyrkans grundläggande uppgifter och vilka deras uppgifter har i övrigt. Efter att all fakta sammanställts har jag gjort en analys på det jag fått fram utifrån mitt syfte/problemformulering på arbetet och de frågor jag utgått ifrån.



RESULTAT
Svenska kyrkan om sin uppgift
Kyrkans främsta uppgifter är hålla gudstjänst, undervisa, utöva diakoni och mission. Svenska kyrkan har dessa uppgifter för att människan ska få möjlighet att leva i en kristen gemenskap i tro på Jesus Kristus. Det är de enskilda församlingarna som har ansvaret och också de som ska ge möjlighet för alla människor som kommer till Svenska kyrkan till dop, konfirmation, vigsel och begravning. Svenska kyrkan vill vara en öppen kyrka som tar tillvara på mötet med människor i olika situationer och lära sig av mötena. I varje möte ska Jesus finnas som en förebild. (Svenska kyrkans. Kyrkans grundläggande uppgifter. http://www.svenskakyrkan.se/default.aspx?id=642644 hämtad (2010-10-25) )

Men vad innebär Svenska kyrkans uppgifter i det sekulariserade Sverige, vad vill kyrkan erbjuda människor i Sverige just idag?
Gudstjänsten
Gudstjänsten ska vara platsen i kyrkan där församlingen får möjligheten att möta Gud i en gemenskap. I gudstjänsten ska man kunna hämta styrka i bön, nattvard och sång. Gudstjänsten ska ge utrymme och vara välkomnande för alla människor både om du tror eller tvivlar, den ska vara öppen för alla. Gudstjänsten ska bjuda på tradition men även vara förnyande.
Undervisning
Undervisningen är ett uppdrag som har förts vidare till den kyrkan vi har idag, genom lärljungarna har Jesus undervisning om Guds kärlek förts vidare genom olika liknelser och samtal med människor. Undervisningen sker idag genom alla möten med människor, där alla får dela med sig av sig själv och få erfarenheter från andra människor.
Diakoni
Kyrkans sociala arbete kallas diakoni. Diakonins uppdrag är att genom delaktighet, respekt och ömsesidig solidaritet möta människor i svåra livssituationer. Guds kärlek är grunden för diakonin som kärleken möter människor genom Jesus.


Mission
Mission betyder sändning. Sändningen gäller kyrkan idag som har fått ta över lärljungarnas uppdrag att vittna om sin tro. Missionen bedrivs både i vårt land men också i utanför vårat lands gränser. Den mission som bedrivs i församlingarna och det stöd som ges till församlingar jorden runt, ska vittna om Jesus. Stödet till församlingar utomlands sker genom ekonomiska gåvor och genom att sända medarbetare ex präster och läkare. (Svenska kyrkan. Kyrkans grundläggande uppgifter. http://www.svenskakyrkan.se/default.aspx?id=642644 hämtad (2010-10-25) )

Det är på detta sättet som Svenska kyrkan idag har formulerat sin uppgift och de tär på det sättet de vill vara i Sverige och världen idag. Men Svenska kyrkan är mycket mer än sina grundläggande uppgifter.

Efter skilsmässan kyrka-stat kan man se en förändring i antalet medlemmar i Svenska kyrkan.
Svenska kyrkan ”en folkkyrka”
Svenska kyrkan har fler uppgifter än de grundläggande uppgifterna. Svenska kyrkan har satt ihop ett material som heter EN KYRKA ”många ansikten”. Materialet handlar om Svenska kyrkan som en folkkyrka.

De betonar sju huvudrubriker som är Svenska kyrkan, den första är ”En plats för alla”, att Svenska kyrkan möter människor i alla livets olika skeden och detta inte bara i Sverige utan Svenska kyrkan finns också tillgänglig utomlands. Svenska kyrkan vill finnas till där för alla människor och finns kvar på platser där andra samhällsnyttiga och sociala insatser lagts ner i Sverige till exempel vårdcentral och närbutik, men där finns ändå Svenska kyrkan kvar och bedriver sina grundläggande uppgifter. Svenska kyrkan vill att församlingen får bli en plats där människor kan mötas i gudstjänst och i olika grupper, för eftertanke och samtal. Svenska kyrkan vill vara öppen och välkomnande för alla, den som tror, den som tvivlar och den som söker. Svenska kyrkan vill vara öppen för människor att söka meningen med livet. Svenska kyrkan är en folk kyrka där alla människor får plats, i sorg och glädje.

Nästa rubrik är ”Vid livets vägskäl” Svenska kyrkan finns tillgänglig för människor vid alla händelser i livet som syns och känns lite extra, det finns ett rum och ett sammanhang för alla dessa händelser i kyrkan, när ett nytt barn kommer – dopet, när man lovar varandra evig kärlek – bröllop, när barnen växer upp – konfirmation, vid den sista vilan – begravning, finnas Svenska kyrkan där. Svenska kyrkan vill vara en plats för glädje, men också sorg och tvivel. Kyrkan bedriver också ett barn och ungdoms arbete, där de får möjlighet att möta barn och ungdomar i öppna förskolan, vid jul och påsk vandringar, konfirmations arbete och ungdomsgrupper. Konfirmationen är en viktig del av detta och ger utrymme för ungdomar att växa och lära känna sig själv, lära sig nya saker om tro och livet och hitta nya vänner. Svenska kyrkan ansvarar för nästan all begravningsverksamhet i Sverige. Kyrkan har ansvar för att hålla begravningsplatserna i ordning och även se till att det finns begravnings möjligheter för de som tillhör andra religioner. Begravningsplatserna ska behandlas med värdighet.

Den tredje rubriken är ”Musik som berör” en av de största verksamheterna i Svenska kyrkan är musikverksamheten på olika sätt, det finns sextusen körer med hundratusen aktiva personer olika åldrar i Svenska kyrkan. Musiken ger möjlighet till utveckling både personligen och andligt. Svenska kyrkan är också landets största musikarrangörer och bidrar till ett rikt kultur liv. Spannet på konserterna i Svenska kyrkan är också bredare än någon annan musikinstitution, både när det gäller geografiskt och utbudet av musik.

Fjärde rubriken är ”Ett levande kulturarv” en annan viktig del förutom musiken som gör att Svenska kyrkan bidrar till ett rikare kultur liv i Sverige är kyrkorna, Svenska kyrkan har 3400 kyrkobyggnader, många av dessa kyrkobyggnader är mycket gamla, några byggda på 1900-talet och ett få nu på 2000-talet. Kyrkorna är en del av vårt kultur arv och kan berätta en historia, historier om livet. Underhållet av kyrkorna kostar mycket pengar men då värdet på kyrkorna för människor är högt, så har man inom Svenska kyrkan en hög prioritering på att kyrkorna ska bevaras. Efter år 2000 när kyrkan inte längre var statskyrka gjordes ett avtal att Svenska kyrkan skulle få ersättning för att underhålla kyrkorna, idag är denna ersättning ungefär 1/4 av den totala kostnaden vad underhållet av kyrkorna kostar, utan den största delen av kostnaden betalas av den kyrkoavgift som betalas om man är med i Svenska kyrkan.

Femte rubriken är ”Vi kallar det diakoni” Den sociala omsorgen i kyrkan kallas diakoni, i Svenska kyrkan arbetar man för att människor ska få ett värdigt liv på många olika sätt. Svenska kyrkan finns på plats genom sjukhuskyrkor, i familjerådgivning, jourhavande präster mm. Diakonin möter människor där de befinner sig, den gamla tanten som behöver lite sällskap, den sjuka mannen som undrar över livets slut, den hemlösa som behöver mat och någonstans att sova, samtalsgrupper om du varit utsatt för våld. Diakonin finns där och lyssnar och hjälper, ger stöd. Svenska kyrkan finns också med som hjälp vid större situationer, vid kriser och katastrofer i ett samarbete med polis, räddningstjänst, sjukvård, kommuner och myndigheter. Detta inte bara i Sverige utan Svenska kyrkan bistår också med hjälp vid katastrofer utomlands. Utomlands behöver du inte komma i kontakt med Svenska kyrkan bara genom katastrof och kris, utan Svenska kyrkan finns där som en liten bit av Sverige, där du kan komma och fira Gudstjänst och vara en del av gemenskapen.

Sjätte rubriken är ”Gränslös gemenskap” Svenska kyrkan är delaktiga i den världsvida kyrkan. Svenska kyrkan tillsammans med andra kyrkor och organisationer arbetar för att skapa en rättvisare värld för människor. De arbetar också för mänskliga rättigheter för att få bort människohandel, de är också aktiva i freds och försonings arbeten. Svenska kyrkan är en av Sveriges största insamlingsorganisationer och till hör också en av världens största insamlingsorganisationer Act-Alliance, som är en samarbetsorganisation mellan många olika kyrkor i världen. Förutom att arbeta med individfrågor så arbetar också Svenska kyrkan med klimatfrågor.

Sjunde och sista rubriken är ”Kyrka med stort engagemang” Detta handlar om att Svenska kyrkan är en demokratisk organisation som alla över 16 år har möjlighet att vara med och påverka genom kyrkoval. Det är medlemmarna som är kyrkan genom att bestämma genom val vilka som ska styra kyrkan, det är de som gör det möjligt att bedriva verksamhet genom kyrkoavgifter. Att kyrkan i Sverige behöver tillsammans agera för att skapa förändring inom kyrkan för att klara av fortsatta förändringar i Sverige och i medlemsantal. (Svenska kyrkan. En kyrka många ansikten. http://www.svenskakyrkan.se/default.aspx?di=586242). Idag är ungefär 7 miljoner av Sveriges befolkning medlemmar i Svenska kyrkan, 2009 gick över 70 000 ur kyrkan medan 2010 närmare 60 000, inträdena både dessa år har legat på under 10 000. (Svenska kyrkan i siffror. In och utträden 1970-2009. Hämtad 2010-09-30)

Moderaterna om Svenska kyrkans uppgift
Gudstjänsten
Enligt moderaternas kyrkopolitiska program Svenska kyrkan i 2010-talet ska kärnan och mittpunkten i församlingens verksamhet, vara ett rikligt gudstjänst liv. Gudstjänsterna ska vara byggda på traditioner men ständigt genom gå förnyelse. Enligt moderaterna ska det i gudstjänsten finnas en glädje som inte går att undvika.
Undervisning
Om undervisning skriver moderaterna i sitt kyrkopolitiska program att i dopet ges möjligheter och rikedom som behöver kommuniceras. Dopet ska på ett välkomnande sätt vara en väg in i församlingen, med uppföljning genom undervisning. Konfirmationsarbetet ska fokusera på undervisning, samtal om livsfrågor, och om livet att bli vuxen. Kyrkan ska vara en delaktig på skolor, högskolor/universitet för att föra vidare kristna värderingar och skapa en dialog om livsfrågor.

Diakoni
Enligt moderaterna är det genom diakonins omtanke om sina medmänniskor som den kristna tron blir synlig. Diakonin är hela församlingens ansvar och ska finnas till för de svagaste i samhället. De som är utsatta på något sätt, eller på något annat vis hamnat i en svår situation – det kan handla om dödsfall, problem med ekonomi, missbruk, eller om du mår psykiskt dåligt. Diakonin ska finnas där för dessa människor för att ge stöd och kraft. Diakonin är ständigt i behov av att utvecklas för att hitta nya former för det diakonala arbetet i mötet med människor. Moderaterna vill rusta Svenska kyrkan för ett uthålligt och stabilt socialt arbete.
Mission
Det internationella arbetet i Svenska kyrkan handlar om att hjälpa till i nöd (vara stöd vid katastrofer) samt att komma med budskapet om befrielse i Kristus. Moderaterna menar också att det internationella arbetet på lång sikt ska skapa bättre levnadsvillkor för människor i alla avseenden.
(Moderaterna. Svenska kyrakn i 2010-talet. http://www.moderat.se/MediaBinaryLoader.axd?MediaArchive_FileID=6707c0ab-56a2-4209-ba5c-79d10de08474&MediaArchive_ForceDownload=true .hämtad 2010-12-14).

Socialdemokraterna om Svenska kyrkans uppgift
Gudstjänsten
Socialdemokraterna vill att gudstjänsten ska ge uttryck för gemenskap och bör vara en plats för möten mellan människor så de kan dela glädje och sorg. Man ska jobba för varierande Gudstjänster. Det är viktigt att få Gudstjänsten att bli en plats där vardagens händelser som sorg, glädje, lycka och problem i livet får komma fram och få plats i ett större sammanhang. Svenska kyrkan behöver vara lyhörd för människor och deras åsikter och behov.
Undervisning
Socialdemokraterna menar att undervisningen inom kyrkan måste genom olika vägar möta människor i olika skeden i livet, som de befinner sig i. Undervisningen ska ge möjlighet att tolka livet. Undervisningen ska präglas av samtal där man får reflektera och diskutera livsfrågor. Den undervisning riktad till barn och ungdomar ska ha kunskap om den undervisning som sker i skolan, detta för att kunna ta sitt ansvar som kyrka och föra vidare kunskap om kristen kultur och tradition. Detta kommer in i konfirmationsarbetet som är Svenska kyrkans viktigaste plats för att möta ungdomar och få kontakt med dem, både döpta och odöpta.
Diakoni
Socialdemokraterna menar att det är genom diakonin som det kristna budskapet får komma fram, i handling. Diakonin ska finnas i all verksamhet i församlingen. Omsorgen ska vara i centrum för det diakonala arbetet, det är omsorgen i diakonin som ska gå till den orättvisa och den utslagningen som finns i samhället och arbeta för att förhindra och förändra. Den diakonala verksamheten ska vara uppsökande i samhällets marginaler, till psykiskt sjuka, missbrukare och hemlösa samt de som är intagen på någon form av anstalt.

Diakonin ska finnas tillgänglig för alla som finns inom en församlings gränser. Diakonin ska finnas där som hjälp då katastrofer inträffar både i och utanför landet. Diakonin har också ett socialt ansvar för församlingen. Diakonen och de som är anställda för att arbeta med det diakonala arbetet i en församling bär huvud ansvaret men det är viktigt att inkludera hela församlingen och ta tillvara på de frivilliga som vill hjälpa till.
Mission
För socialdemokraterna ska missionen finnas där för att försöka nå ut till alla människor med evangelium. Missionen ska riktas riktas både mot utlandet och mot människor i vårt eget land. Satsningar till utlandet ska ske genom stöd till systerkyrkor som kämpar för mänskliga rättigheter och religiös tolerans. Svenska kyrkan ska arbeta för ett internationellt och ekumeniskt arbete för hållbar utveckling. (Socialdemokraterna.Öppna kyrkan Kyrkopolitiskt program för Socialdemokraterna i Svenska kyrkan. (Antaget av den socialdemokratiska partistyrelsen den 21 juni 2000) http://www.socialdemokraterna.se/upload/webbforalla/arbetar-rorelsen/kyrkan/dokument/kyrkopolitiskt_program.pdf hämtad (hämtad 2011-02-18)

Frimodig kyrka om Svenska kyrkans uppgift
Frimodig kyrka är ett av de partier i Svenska kyrkan som inte tillhör något politiskt parti utan vill verka för en kyrka som inte har någon partipolitisk inblandning. Men vad säger Frimodig kyrka om Svenska kyrkans grundläggande uppgifter?
Gudstjänsten ”trons kraftkälla”
Frimodig kyrka vill att centrum av arbetet i Svenska kyrkan och det som ska vara det central i Kyrkans liv ska vara gudstjänsten. Gudstjänsten ska genom att ha Ordet (bibeln – NT) i centrum och mässans firande bli en kraftfull gemenskap, med himlen som mål men jorden som verknings plats. Församlingen ska byggas med grund i gudstjänstens gemenskap. Frimodig kyrka menar att det är bland deltagarna i gudstjänsten som det ska gå att hitta framtidens kyrkoarbetare.
Undervisning ”trons växtplats”
Frimodig kyrka vill att undervisningen ska prioriteras i Kyrkan, då den alltid har varit kyrkans kärna, från början när Jesus undervisade lärjungarna och människorna i Jerusalem. Undervisningen ska handla om att föra fram den kristna tron på ett trovärdigt och noggrant vis. Sättet att få fram den kristna tron ska anpassas efter den generation man vill nå ut till. Genom dop-konfirmationsundervisning, vuxen studier av olika slag ex alpha-och betakurser, bibelstudium som ständigt bör utvecklas.

Undervisning bör finnas i mötet med samhället, främst i skolmiljöer. Man ska på nya sätt att nå ut till människor. Det är också viktigt att ge undervisning till anställda, förtroendevalda och frivilliga, så att de utvecklas. Man bör också peka på vikten av undervisningen i predikan. När man möter människor ifrån andra religioner eller icke-troende är det viktigt att ha kunskap om sin egen tro för att få ut så mycket som möjligt av mötet. Svenska kyrkan får inte dölja sina kunskaper om kristen tro och evangelium utan ska dela med sig av detta.
Diakoni ”trons händer”
Diakonin är riktad till att stötta de svagaste i samhället. I ett konsumtionssamhälle som vårt kan känslan av misslyckande och utanförskap bli påträngande Frimodig kyrka menar därför att diakonin behöver stärkas och medvetenheten för det diakonala arbetet ökas. Man bör motverka det fientliga samhället genom att vi med kristen medvetenhet stöttar de invandrare som kommer till vårt land. Det internationella arbetet och den diakoni som sker utomlands ska man prioritera till de områden som är allra mest utsatta.
Mission ”trons multiplicering”
Missionen är det uppdrag som Jesus själv har gett Kyrkan genom alla tider, det är ett uppdrag som aldrig får väljas bort. Det är ett uppdrag som gäller Svenska kyrkan både inom och utanför våra gränser menar Frimodig kyrka . Missionen ska användas för att de människor som ännu inte fått höra evangeliet ska får höra det. Idag har den evangeliserade missionen i Svenska kyrkan avtagit något. Detta är något som Frimodig kyrka vill förändra, de vill att Svenska kyrkan ska vara en kyrka som sänder ut nya missionärer för att evangelisera. Sanningen i kristen tro får inte bli oprioriterad, samtidigt måste kyrkan möta alla människor med respekt. Missionen bygger på att alla människor har behov. Frimodig kyrka menar också att en kyrka är tynande utan en verklig mission.
(Frimodig kyrka. Valplattform. (2009). http://www.frimodigkyrka.se/vad-vi-aer/valplattform-valmaterial-258.html hämtad 2010-12-14).

Partipolitisktobunda i Svenska kyrkan – POSK om Svenska kyrkans uppgift
POSK är ett av de andra partier i Svenska kyrkan som inte tillhör ett partipolitiskt parti, de vill att Svenska kyrkan ska bli fria från parti politik.
Gudstjänst
POSK vill att församlingsgemenskapen ska få ge uttryck med ett levande gudstjänstliv i centrum. Gudstjänsten är både en gåva och ett ansvar för församlingen. Man ska uppmuntra frivilligt ansvarstagande i gudstjänsten. Det ska finnas gudstjänster som passar alla oavsett ålder och livssituation.
Genom samtal och predikan om det grundläggande i en kristen kyrka, tron på Jesus Kristus, så inte evangeliet ska gå förlorat och ersättas. Musiken är också en viktig del av gudstjänsten för att förtydliga evangelium.
Undervisning
POSK menar att Svenska kyrkan har ett uppdrag att föra vidare den kristna tron i varje tid. Därför måste det finnas en utarbetad strategi för att möta vuxna och barn-ungdomar som söker sig till kyrkan. Vuxen undervisningen ska vara genomtänkt och välkommande, undervisningen för vuxna ska vara en plats där man respekteras och kan få hjälp att växa i kyrkans gemenskap. Undervisningen bör ständigt förnyas. Konfirmationsarbetet är ett sätt för Svenska kyrkan att möta ungdomar, men idag när inte lika många konfirmerar sig så är det viktigt att kyrkan också visar sig i skolmiljöer eller finns tillgängliga på internet.
Diakoni
Diakonin i en församling är ovärderlig och handlar om att stå på de utsattas sida och vara deras röst i samhället och i kyrkan, menar POSK. Det diakonala arbetet är hela församlingens ansvar. Diakonen ska vara en inspirationskälla och ge stöd för att frivilliga ska med öppenhet möta flyktingar, missbrukare, ensamma, sörjande mm. Det är viktigt att de frivilliga får utbildning för att kunna hantera de situationer de möter.
Mission
POSK säger att Svenska kyrkan är i behov av en genomtänkt missionsstrategi, som välkomnar och sänder människor. Alla människor ska känna att de är en gåva och en resurs för församlingen och kyrkan. Mycket av den mission som kommer ifrån Sverige handlar om att ge stöd på olika sätt till vän församlingar runt omkring i världen. (Partipolitiskt obundna i Svenska kyrkan.
http://www.posk.se/ (hämtad 2010-12-14).)

Förutom de grundläggande uppgifterna så har Svenska kyrkan fler uppgifter enligt de olika politiska partierna i Svenska kyrkan.

Moderaterna
Svenska kyrkan ska vara en öppen kyrka för alla, en folk kyrka som finns till för att tjäna alla människor som finns i Sverige, men även de svenskar som vistas utomlands.
Svenska kyrkan ska vara en god arbetsplats och ett föredöme för andra arbetsgivare. Man ska verka för att alla ska respekteras för sina olikheter.
I frågor som endast är angelägna för Svenska kyrkan ska inte staten blanda sig i.

Svenska kyrkan ska enligt moderaterna föra det kristna budskapet vidare i Sverige genom kyrkans grundläggande uppgifter. Kyrkan ska vara en samtalande, lyhörd och lyssnade kyrka som är fäst på sin grund. Svenska kyrkan ska genom internationellt arbete hjälpa människor. Arbeta för en ökad dialog mellan religioner, för att sträva efter fred och försoning för att motverka krig, hat och förföljelse. (Moderaterna. Svenska kyrakn i 2010-talet.
http://www.moderat.se/MediaBinaryLoader.axd?MediaArchive_FileID=6707c0ab-56a2-4209-ba5c-79d10de08474&MediaArchive_ForceDownload=true hämtad 2010-12-14).

Socialdemokraterna
Svenska kyrkan ska vara en öppen folkkyrka, som bygger på en kristen bekännelse men som inte ställer krav på en aktiv bekännelse. Kyrkan är en plats för alla, troende, tvivlare och sökare. Svenska kyrkan är en allmännyttig organisation. Den finns där i alla livets stora händelser och även vara där i krissituationer.
Svenska kyrkan ska bygga på fyra pelare:
Frihet
Jämlikhet
Solidaritet
Hållbar utveckling

Kulturarvet i Svenska kyrkan ska vara en tillgång för alla Svenskar och så också allas ansvar. Svenska kyrkan ska vara en del av det nya samhället och vara en demokratisk förebild. Svenska kyrkan ska gå före i frågor som ex ämbetsfrågan och frågan om samkönadeäktenskap.
Svenska kyrkan ska prioritera:

Barn, ungdomar och deras föräldrar
Att kyrkliga handlingar ska hålla hög kvalitet
Göra alla Svenska kyrkans församlingar till jämställda miljöer att arbeta i.

(Socialdemokraterna. Manifest kyrkovalet 2009. (2009)
http://www.socialdemokraterna.se/upload/val/kyrkovalet_2009/Kyrkovalsfolder%202009.pdf
hämtad 2010-12-14).
Frimodigkyrka – Våga vara kyrka
Svenska kyrkan behöver bli en mer frimodigkyrka. Med bekännelse på Jesus som kyrkans Herre i centrum. Svenska kyrkan behöver igen bli en kyrka med en ökad kärlek till Bibeln. Om kyrkan blir detta kommer det visa sig i omsorg och öppenhet mot människor, förhållandet till skapelsen och en längtan till att alla människor får en levande relation till Jesus.




Firmodigkyrka menar att Svenska kyrkan behöver förändras och det ska gå till genom att:
Svenska kyrkan styrs utan inblandning utav de partipolitiska partierna och fattar beslut efter sin bekännelse.
Bygga levande församlingar där människor får komma till tro på Jesus och få möjlighet att växa i sin tro. Man ska ta alla människors sökande på allvar
Mission och evangelisation behöver igen bli en viktig del av Svenska kyrkans arbete
Gudstjänsten ska vara en del av allt arbete i kyrkan och dess församlingar
Diakonin ska stärkas och medvetenheten för dess verkan öka.
(Frimodigkyrka. http://www.frimodigkyrka.se/documents/folder_fk.pdf hämtad 2010-12-14).
Partipolitiskobunda i Svensk kyrkan – POSK
Svenska kyrkan ska vara en fri kyrka som tar sig ton i samhället och i världen. Svenska kyrkan bör vara öppnare för människor och dess önskan att vara delaktiga och engagerade i kyrkan. Det ska bli lättare att åldras och växa i sin kristna tro i Svenska kyrkan. Musikverksamheten ska stärkas och utvecklas då den är en viktig del för att nå ut till människor utanför kyrkan. Man ska ha fler gudstjänster och använda sig av nya gudstjänsttyper för att ge hopp och mod samt att tillgodo se fler människors behov. Barn och ungdomsarbetet ska tas på allvar, POSK vill stötta Svenska kyrkans ungas arbete och volontär året i Svenska kyrkan. Svenska kyrkan ska också vara nära och hjälpa människor i utsatta situationer.
(Partipolitiskt obundna i Svenska kyrkan. http://www.posk.se/ hämtad 2010-12-14).









ANALYS
Fråga 1 Svenska kyrkans roll i det sekulariserade Sverige
Trots att Svenska kyrkan inte längre är en statskyrka så är det staten som har format Svenska kyrkan till den kyrka den är idag genom olika frågor innan skilsmässan.
Svenska kyrkan idag är en organisation formad av sekulariseringen som pågått i Sverige under en lång tid. Sedan religionsfrihetslagen ändrades i början av 1950-talet så har religionens ställning inte varit lika självklar, människor fick en större valmöjlighet till att välja sin egen religion och sitt eget samfund, Svenska kyrkan hade inte längre ensamrätt på människors religiösa liv. Större förändringar kom att påverka Svenska kyrkan, den långa processens då Svenska kyrkan gick från att vara statskyrka till att bli ett eget rättssubjekt och trossamfund. Även om Svenska kyrkan är skild från staten så har de politiska partierna en stor makt i Svenska kyrkan, det är följden av det reformerade kyrkomötet som kom år 1981. Förmodligen hade Svenska kyrkan sett annorlunda ut om inte de politiska partierna hade tagit över på kyrkomötet i Svenska kyrkan innan separationen år 2000. Det kan också ha varit den naturligaste följden av statskyrkosystemet, där staten hade fattat många beslut för Svenska kyrkan istället för med den, genom att skapa lagar istället för att lyssna och komma fram till lösningar tillsammans. Två bra exempel är ämbetsfrågan och den ändrade relationen mellan kyrka-stat, i båda dessa frågor har staten fattat lagar som tvingat Svenska kyrkan att ta de beslut som staten vill, innebär det reformerade kyrkomötet att staten egentligen ville ha mer makt över Svenska kyrkan än innan bara att de inte ville ha det organisatoriska ansvaret.
Ser man till statistiken så har antalet medlemmar minskat mer efter år 2000 då Svenska kyrkan blev skild från staten än tidigare. De senaste siffrorna från år 2009 är ett bra exempel på det, då de som gick ur Svenska kyrkan var fler än de som blev medlemmar. Konsekvenserna för Svenska kyrkan om medlemssiffrorna fortsätter minska kan vara att kyrkobyggnaderna som kostar Svenska kyrkan mycket pengar kommer behöva säljas då en stor del av finansieringen av kyrkobyggnaderna kommer ifrån den medlemsavgift som betalas till Svenska kyrkan.
Det går att se en utveckling i det sekulariserade Sverige som leder till att Svenska kyrkan kommer bli en liten kyrka med få medlemmar.
Svenska kyrkans grundläggande uppgifter är gudstjänst, undervisning, mission och diakoni. Det är i dessa områden som Svenska kyrkan på olika sätt kan ta hand om sina medlemmar, visa att de finns till och vad de är till för. De betonar mycket att de vill vara en folkkyrka öppen för alla, kyrkan menar att det genom att vara en folkkyrka kan de finnas där både i vardagen och i livets stora händelser. Verksamheter anpassas för att alla ska hitta sin plats i kyrkan och att fler ska söka sig till kyrkans olika verksamheter, men trots det går fler ur kyrkan idag.
Trots att kyrkan vill vara öppen och välkomnande och göra gudstjänsterna tillgängliga för alla, ge styrka i en vardag som tar mer och mer kraft från människor, finns det för lite tid och risken för att kyrkan blir utkonkurrerad av andra fritidsintressen är så stor, att man bara har tid för att gå i kyrkan när det gäller något speciellt, som dop, bröllop, begravning eller konfirmation. Kyrkan har för att anpassa sig efter det sekulariserade Sverige försökt skapa möjligheter för de som inte söker sig till gudstjänsterna i kyrkan utarbetat andra möjligheter att nå ut till människor och locka människor in i kyrkans andra verksamheter, det kan vara olika typer av undervisningsformer, samtalsgrupper eller frivilligarbete. Både gudstjänsten och undervisningen i kyrkan är platser där kyrkan får möjlighet att möta människor och göra ett gott intryck och berätta för människor som både tror och inte tror om vad kristen tro handlar om.
Svenska kyrkan är genom diakonin en del av det sociala arbetet i Sverige. Svenska kyrkan vill arbeta för att människor ska få ett värdigare liv, genom att bemöta människor där de befinner sig men även bidra vid större situationer. Svenska kyrkan samarbetar med bla polis, räddningstjänst och andra myndigheter vid stora katastrofer och kriser för att finnas där för att samtala och på andra sätt ge stöd. Grunden för diakonin är Guds kärlek menar Svenska kyrkan. Om man ser till Svenska kyrkans diakoni kan den få vara med och påverka människor liv när de söker hjälp men även vara stöd vid större händelser. Men det handlar alltid om att respektera andra människor och ge dem den hjälp de själva vill ha.
Mission är idag en del av Svenska kyrkans internationella arbete och Svenska kyrkan, där de vill ge stöd utomlands med ekonomiska gåvor men också genom att skicka iväg medarbetare, Svenska kyrkan menar att de ekonomiska gåvorna och att de skickar iväg medarbetare är ett sätt att vittna om Jesus. Svenska kyrkan är också Sveriges största insamlingsorganisation och med i en världsvitt samarbete. Både diakonin och missionen jobbar med att hjälpa människor till ett bättre liv på olika sätt. För kyrkan är det viktigt att detta arbete sköts på ett bra sätt eftersom det kan vara människor som i vanliga fall inte kommer i kontakt med kyrkan som kyrkan här får möjlighet att möta.

De olika partierna i Svenska kyrkan har skilda åsikter när de gäller Svenska kyrkans uppgifter.
Moderaterna anser att gudstjänsten är kärnan i församlings verksamheten som ständigt bör förändras och anpassas efter tiden men ändå ha kvar sitt ursprung. Om kärnan i församlingen ska vara gudstjänsten innebär det att, kyrkan behöver ha en väl utformad ordning och struktur för att människor ska kunna känna sig delaktiga och välkomna.
Socialdemokraterna menar att gudstjänsten ska vara en plats för gemenskap där människor kan mötas. De vill att gudstjänsterna ska vara varierande. De tycker också att gudstjänsten ska få bli en del av vardagens händelser och att kyrkan ska vara lyhörd för människor och dess åsikter. Skulle det sätt som socialdemokraterna menar att kyrkan ska använda sig av gudstjänsten bli verklighet skulle gudstjänsten mer bli en mötesplats för människor och också en plats där människor får göra sin röst hörd i kyrkan.
Frimodig kyrka vill att centrum och det centrala i Svenska kyrkan ska vara gudstjänsten, i gudstjänstens centrum ska ordet och mässan vara detta för att gudstjänsten ska bli en gemenskap.
Frimodig kyrkas syn på gudstjänsten funktion i kyrkan betonar mer delar i gudstjänsten som enar människor i gemenskap. Ordet och mässan gör att människor får ta del av samma
POSK pekar på att församlingsgemenskapen får uttryck i gudstjänsten. De vill att frivilligarbetet ska öka i gudstjänsten och att det ska finnas gudstjänster för alla åldrar och livsstil. De menar att det kristna budskapet förs vidare genom predikan och att musiken är en viktig del av gudstjänsten.
En sak som de politiska partierna har som gemensam nämnare när det gäller gudstjänsten är att de ser på gudstjänsten som en viktig plats i församlingslivet, många av dem pekar på gemenskapen i gudstjänsten. Det går att se vissa likheter mellan socialdemokraterna och moderaterna, att gudstjänsten behöver anpassas, det menar även POSK som vill att det finns gudstjänsttyper för alla människor. Både Frimodig kyrka och POSK pekar på ordet och predikans betydelse i gudstjänsten.
Undervisning enligt moderaterna ska vara en uppföljning av dopet. Konfirmationsarbetet ska fokusera på undervisning, samtal om livsfrågor och livet att bli vuxen. Det är viktigt också menar moderaterna att vara ute på skolor för att föra vidare kristna värderingar och skapa en dialog och livsfrågor.
Socialdemokraterna menar att undervisning ska anpassas för att möta människor i olika skeden i livet och att man ska få möjlighet att tolka, reflektera och diskutera livet. Undervisning till barn och ungdomar ska veta om de förutsättningar till kristen tro som barn och ungdomar får i skolan för att sedan ta sitt ansvar att föra vidare kunskap om kristen tro och tradition. Konfirmationsundervisningen är viktigaste platsen för att möta ungdomar.
Frimodig kyrka vill att undervisningen prioriteras då den är kyrkan kärna. Undervisningen ska handla om att föra den kristna tron fram på ett trovärdigt sätt. Man ska anpassa undervisningen till den generation man vill nå ut till, genom olika typer av grupper, tex konfirmationsundervisning och olika typer av vuxengrupper. Undervisningen från kyrkan bör finnas med i samhället och bör alltid hitta nya sätt att nå ut till människor. Frimodig kyrka vill också peka på vikten av undervisningen i predikan. De menar också att det är viktigt att ha kunskap om sin egen religion när man möter andra människor.

POSK menar att det måste finnas en utarbetad strategi för att möta ungdomar och vuxna som söker sig till kyrkan. Att undervisningen bör ständigt förändras och anpassas till den grupp man möter. Konfirmationsarbetet är ett viktigt sätt att möta ungdomar, men då inte lika många väljer att konfirmera sig är det viktigt att möta ungdomar där de finns.
När det gäller undervisning skiljer sig de politiska partierna sig mer åt än när det gäller gudstjänsten. Undervisningen i grupper betonas och POSK betonar speciellt konfirmationsundervisning som de ser att inte längre drar lika många ungdomar. Mycket i undervisningen handlar om anpassning efter människor och hur den bör finnas med på fler platser än i kyrkan, då speciellt ute i skolor för att möta barn och ungdomar.
Diakoni enligt moderaterna är hela församlingens ansvar och ska finnas där för de svagaste. De som är utsatta på något sätt eller hamnat i en svår situation. Diakonin ska finnas där som stöd och ge kraft. Diakonin ska alltid utvecklas för att hitta nya former för diakonin att möta människor.
Socialdemokraterna menar att diakonin ska finnas i all verksamhet i församlingen. Centrum i diakonin ska vara omsorgen som ska gå till orättvisan och utslagningen som finns i samhället och finnas där för att förhindra och förändra. Diakonin ska vara uppsökande och finnas där för alla som finns inom församlingens gränser. Diakonin ska även finnas med vid katastrofer både i och utan för vårat land. Det är också viktigt att ta tillvara på de frivilliga i församlingen.
Trons händer är enligt Frimodig kyrka diakonin som är riktad till de svagaste i samhället. Det är också viktigt att diakonin balanserar upp det konsumtionssamhälle som vi lever där utanförskap och misslyckande kan bli extra påträngande. Frimodig kyrka vill också minska det fientliga i samhället mot de invandrare som kommer till Sverige. Diakonin ska också vara en del av de internationella arbetet utomlands och ska prioriteras till de områden som mest behöver det.
POSK menar att diakonin är något ovärderligt och handlar om att stå på de utsattas sida och vara deras röst. Frivilliga ska få stöd och utbildning att möta människor i olika situationer, men diakonen är den som är ansvarig för det diakonala arbetet.
När det gäller diakoni så är de politiska partierna ense om att diakonin handlar om att ta hand som de som är utsatta i samhället eller på annat sätt är i behov av stöd och hjälp på något sätt. Diakonin ska också vara en hjälp vid större katastrofer. Man pekar också på hela församlingens ansvar och inte enskilda individers ansvar.
Mission eller det internationella arbetet i Svenska kyrkan menar moderaterna att handlar om att hjälpa till i nöd, vara stöd vid katastrofer och på det sättet komma med budskapet om Kristus. De menar att det internationella arbetet ska förbättra levnadsvillkor för människor.
Socialdemokraterna pratar både om en mission som ska nå ut med evangeliet till alla människor och ett internationellt arbete som ska ge stöd till systerkyrkor som arbetar för mänskliga rättigheter och tolerans mellan religioner. Men också arbeta för en hållbar utvecklingen.
Frimodig kyrka menar att missionen i Svenska kyrkan är det uppdrag vi aldrig får välja bort. De menar att missionen ska användas för att föra ut evangeliet till alla människor och att man igen ska skicka ut missionärer i världen. Sanningen i kristen tro menar de att inte får bli oprioriterad men att man samtidigt måste respektera alla människor och inte tränga sig på.
POSK vill välkomna och sända ut människor, att alla människor ska känna sig behövda och att de är en gåva för församlingen. De menar att missionen på många sätt handlar om att ge stöd på olika sätt till vän församlingar världen runt.
Missionens betydelse kan idag sammanfattas med att hjälpa människor i andra länder genom
Om man ser vad moderaterna, socialdemokraterna, Frimodig kyrka och POSK säger om Svenska kyrkans grundläggande uppgifter och vad Svenska kyrkan själva formulerar som sina grundläggande uppgifter kan man sammanfatta Svenska kyrkans roll i det sekulariserade Sverige: Svenska kyrkan ska vara en öppen folkkyrka till för alla som på något sätt söker kontakt med den. Svenska kyrkan ska anpassa sig efter den målgrupp som den möter, efter människors önskan och behov när det gäller gudstjänst, diakoni och undervisning. Både när det gäller diakoni och mission betonas vikten av att hjälpa människor på olika sätt, bla. genom ekonomiskt stöd och samtal. Budskapet som kyrkan vill föra fram är en kärleksfull Gud.

Svenska kyrkan själva säger att de vill vara en folkkyrka, en folkkyrka som inkluderar många olika delar utöver de grundläggande uppgifterna, genom olika verksamheter bidra till det Svenska samhället på olika sätt, de finns kvar på platser i Sverige där andra samhällsnyttiga insatser inte finns kvar, detta kan leda till att Svenska kyrkan kan få en viktig funktion att möta människor och vara en kontakt punkt för människor. På dessa platser verkar Svenska kyrkan genom sina grundläggande uppgifter. Svenska kyrkan vill erbjuda en plats att samtala om livet och de frågor som kan dyka upp. De vill också att det finns en plats för alla sammanhang att möta människor, genom dopet, bröllopet, vid konfirmation och begravning. Konfirmationen är för kyrkan viktig för att komma i kontakt med ungdomar och ge de ungdomar som konfirmerar sig en möjlighet att växa, lära sig nya saker om tro och livet, samt att hitta nya vänner. Svenska kyrkan har ansvar för begravningsverksamheten i Sverige och ska se till att det finns gravplatser för alla människor oavsett religion. Gravplatserna ska vårdas och hållas i bra skick. Svenska kyrkan har också ett utbud av historia och kultur eftersom de förvaltar 3400 kyrkor i Sverige från olika tidsepoker. Svenska kyrkan är också en av de största musikarrangörerna i Sverige och har också själva ett stort utbud av musik. Det finns också över 6000 körer i Sverige med över 100 000 människor i. Förutom att kyrkans medlemmar utgör församlingen och är de som kyrkan arbetar mot. Medlemmarna är också med och bestämmer i kyrkan. Då Svenska kyrkan är en demokratisk organisation, så får alla medlemmar över 16 år rösta i kyrkovalet var fjärde år. Vid kyrkovalet bestämsvilka som ska styra i kyrkan.
De kyrkopolitiska partierna har olika visioner för Svenska kyrkan som skulle innebära förändringar men också bevaring av det som funnits tidigare i Svenska kyrkan.
Moderaterna vill ha en öppen kyrka som finns där för alla människor som till hör Svenska kyrkan både i Sverige och utomlands. Moderaterna vill också att Svenska kyrkan ska vara ett föredöme för andra arbetsplatser och föregå med gott exempel och arbeta för att respektera varandras olikheter. Kyrkan ska vara samtalande, lyhörd och lyssnande även arbeta för en ökad dialog mellan religioner. Om moderaternas vision för Svenska kyrkan blir verklighet så skulle det kunna innebära att Svenska kyrkan får en positivare ställning i samhället och får bli en samtalspartner i religiösa frågor både i kyrkan och mellan andra religioner.
Socialdemokraternas vision är att Svenska kyrkan ska vara en allmännyttig organisation som finns där för alla människor i kyrkan, i alla situationer i livet både positiva och negativa. Betydelsen av människors ansvarstagande när det gäller kulturarvet som Svenska kyrkan har måste betonas. Svenska kyrkan ska gå före i samhället menar socialdemokraterna vara en jämställd plats och gå för i frågor som ämbetsfrågan och i frågan om samkönade äktenskap.
Socialdemokraternas vision för Svenska kyrkan kan ge en kyrka där människor blir mer delaktiga och där frågor som människor bryr sig om betonas, det som kan hända är också att Svenska kyrkan mer påverkas av samhället, både till för och nackdel.
Frimodig kyrka betonar vikten av att Svenska kyrkan behöver bli mer frimodig. De menar att Svenska kyrkan har tappat när det gäller kärleken till bibeln och att den bör öka de menar att en ökad kärlek till bibeln leder fram till att kyrkan visar mer öppenhet och omsorg till människor och får ett bättre förhållande till skapelsen. Frimodig kyrka vill att partipolitiska partier inte ska fatta beslut i kyrkan, att kyrkan ska hjälpa människor till tro genom evangelisation och mission.
Frimodig kyrkas tanke för Svenska kyrkan kan leda till stora förändringar och skapa splittringar, då de skiljer sig ifrån de partipolitiska partierna i Svenska kyrkan.
POSK vill att Svenska kyrkan tar sig ton i samhället. Att Svenska kyrkan ska bli öppnare för människor och låta dem bli mer engagerade i kyrkan. De vill att det ska finnas flera gudstjänsttyper som passar människor. POSK betonar vikten av barn och ungdomsarbetet i Svenska kyrkan. Även vara närvarande i människors liv vid katastrofer.

Om POSK vision för som kommer bli framtiden för Svenska kyrkan, så kan Svenska kyrkan bli en kyrka som skapar en stark gemenskap och ger barn och ungdomar möjlighet att utvecklas i kyrkan.
Utifrån Svenska kyrkan och de politiska partierna i Svenska kyrkan så är Svenska kyrkan en del av det Svenska samhället. Då Svenska kyrkan möter människor i olika situationer och olika skeden i livet. De bistår också samhället i större händelser och katastrofer.

Fråga 2 Vad har varit kännetecken för debatten om Svenska kyrkans roll i det sekulariserade Sverige?

Rent historiskt sett kan man se hur det har varit staten eller de partipolitiska partierna i Svenska kyrkan som styrt besluten i kyrkan. Beslut som kanske inte alltid ämbetena i Svenska kyrkan helt samtyckt med från början. Tydliga exempel på detta är processen kring ämbetsfrågan där man från kyrkans håll först protesterar och inte alls går med på förslaget, men efter många turer och lagförslag från staten om att låta kvinnor bli präster så röstar man igenom förslaget på kyrkomötet. Liknande gäller även vägen till skilsmässan mellan kyrka-stat, som tog många år och trots att kyrkan inte längre skulle tillhöra staten, fick politiken ändå rum genom det reformerade kyrkomötet. Den frågan som senast var uppe var frågan om samkönade äktenskap (äktenskapsbalken ändrades 2009) som socialdemokraterna tar upp, och menar att Svenska kyrkan ska gå före i den typen av frågor och visa vägen för andra kyrkor. År 2010 togs beslut i Svenska kyrkan om att låta samkönade par vigas i Svenska kyrkan. Kyrkan har i alla dessa frågor bromsat upp, då de har haft motsättningar mot förslagen som kommit ifrån staten. Men genom det nya reformerade kyrkomötet 1981 blev då politariserat. Tidigare har staten gått in och gjort lagförslag och i stort sätt tvingat kyrkan till att ta de besluten som de lagt fram.
Det reformerade kyrkomötet kan ha gjort det lättare för staten att få igenom de förslag som de lagt fram för kyrkan. Även om stat och kyrka idag är skilda åt så är staten inblandad i kyrkan genom de partipolitiska representanterna som sitter i kyrkomötet och är kyrkans högst beslutande organ. Det som påverkat debatten om Svenska kyrkans roll har påverkats mycket av de olika politiska strömmarna som styrt Svenska kyrkan och så också kanske vårt land. Om man ser till under vilka perioder som besluten har tagits i Svenska kyrkan är det olika partier som haft störst påverkan både på beslut som tagit i kyrkan men också i samhället, vissa beslut kanske inte hade fattats på samma sätt om det hade varit ett annat parti som styrt Sverige.

Man kan säga att besluten har varit påverkade av de olika politiska färger, men om det inte hade blivit så kanske Svenska kyrkans roll i samhället hade varit mindre betydande än vad den är idag. De politiska besluten i Svenska kyrkan kan också ha lett till att människor tappat förtroende för Svenska kyrkan för att de inte sympatiserat med de beslut som tagits i Svenska kyrkan för att de tycker att de präglats för mycket av politik istället för utifrån vad Svenska kyrkan själva anser utan politisk inblandning. Förmodligen hade kyrkan sett annorlunda ut om besluten hade tagits som de själva hade velat, några av besluten hade förmodligen förr eller senare tagits ändå men kanske på ett sätt som kyrkan själva hade varit med och påverkat utgången av. Att studera tex. utredningen av kvinnliga präster i Svenska kyrkan, kan både leda till att man anser att beslutet tagit för fort, på statens begäran och inte kyrkans egna grund, men också att beslutet förr eller senare hade tagits då Sverige är ett jämställt land.

Det man kan se idag i Svenska kyrkan är att de politiska partierna har en stor inverkan på de beslut som tas i Svenska kyrkan och vilket ansikte de har visat utåt. Om man jämför det Svenska kyrkan säger om sin funktion och sina grundläggande uppgifter i det sekulariserade Sverige med vad de olika politiska partierna säger så går mycket av det som de partipolitiska partierna säger att föra över på Svenska kyrkans grundläggande uppgifter. Medan om man ser på Frimodig kyrka som säger att de inte vill att partipolitiska partier ska vara med och bestämma, kanske går tillbaka och lyssnar mer på vad präster och teologer säger inom olika frågor än fattar beslut efter lagar och samhällets utveckling. Även om Frimodig kyrka säger att kyrkan ska anpassa sig efter den målgrupp som de möter talar de ändå om att gå tillbaka till bibeln på ett annat sätt en vad socialdemokraterna och moderaterna gör.

Att det i Svenska kyrkan idag finns både partipolitiska partier som sitter med i riksdag och regering och partier som bara har en politik som rör kyrkan skapar olika röster som präglar debatten i Svenska kyrkan idag och vilken roll Svenska kyrkan ska ha i det sekulariserade Sverige. POSK talar också om att Svenska kyrkan måste ta sig ton i samhället och vara en röst ut i samhället som kanske står för något annat än det konsumtionssamhälle som Frimodig kyrka talar om, som skapar press på människor. Kanske är det det som ska vara Svenska kyrkans roll i det sekulariserade Sverige en motvikt mot det hektiska it-, informations-, och konsumtions-samhället som vi lever i.

















DIKUSSION
Metod diskussion
Projektplanen har fungerat bra, jag har ett par gånger under arbetets gång uppdaterat den då jag har ändrat inriktning på arbetet. Men i sin helhet har jag hållit fast vid min grundtanke som jag har kunnat gå tillbaka till. Jag har haft både lätt och svårt att hitta källor, tex att få fram information om de politiska partierna i Svenska kyrkan och få fram om Svenska kyrkans historia har varit lätt medan att få fram information om Svenska kyrkans ställning och sekulariseringen har varit svårare, men den som söker ska finna. Vissa förändringar av arbetsupplägg har jag fått göra då det har varit omöjligt för mig att hitta fakta inom vissa områden, tex vad enskilda personer som inte är präster eller på annat sätt är aktiva i kyrkan säger är kyrkans roll. Jag tycker ändå att jag tillslut har lyckats nå mitt resultat och det tycker jag själv tyder på att tidsplanen har fungerat trots att den ett par gånger har havererat. Jag har lärt mig mycket om ämnet som jag aldrig hade satt mig in i om jag inte hade valt att göra detta projektarbete, jag har tex fått en klarare bild av vad de politiska partierna i Svenska kyrkan säger om Svenska kyrkans grundläggande uppgifter, men också vad de anser är Svenska kyrkan uppgift i övrigt. Jag har också fått se vad som finns skrivet om Svenska kyrkan i olika medier och undersökningar, detta ger mig en tydligare bild av var Svenska kyrkan står i samhället och vilket arbete det finns att göra i Svensk kyrkan för att stärka deras ställning i samhället igen.
Resultat diskussion
Resultatet av arbetet har väckt stor förundran och nya frågor. Att Svenska kyrkan styrs av politiker och att staten trots att stat och kyrka gick skilda vägar för över 10 årsedan, har de ännu en stor inverkan på kyrkan, men ur ett historiskt perspektiv trodde jag inte hade staten hade påverkat kyrkan så mycket. Svenska kyrkan har ändå varit en organisation som jag har litat på även om jag har vetat om dess brister. Men efter detta projektarbete så har jag än mer tappat förtroendet för Svenska kyrkan som organisation, då de politiska partierna och Svenska kyrkan själv, inte enligt mig tydligt förklarar vad de som kyrka vill vara och vad de vill stå för. Att vara en folkkyrka betyder inte att man måste tappa Gud, vilket jag uppfattar att Svenska kyrkan mer och mer gör. Därför har tankarna under arbetets gång gått mot att gå ur Svenska kyrkan, men ändå inte för jag vill vara kvar i Svenska kyrkan och vara med och förändra. För om det finns ett ökat intresse för religion i Sverige, så betyder det att Svenska kyrkan har en jätte chans att ta tillvara på möjligheten och gå ut och missionera i Sverige, vi tänker nog ofta att det inte går att missionera i Sverige, men om man inte testar så fungerar ingenting. Att också se att det kanske inte är samhället i sig som är sekulariserat utan kyrkan, tycker jag är intressant. Om kyrkan är sekulariserad vilket hopp finns då kvar för att få medlemmar att stanna kvar. Om man tappar budskapet med kristen tro, vad finns då kvar av Svenska kyrkan? Blir det bara en politisk organisation som som står upp för mänskliga rättigheter, det kan vilken organisation som helst göra. Svenska kyrkan behöver inte vara så politisk korrekt utan behöver ta sig i kragen och bli en kyrka, en kyrka med fötterna på en klippa, en kyrka med fötterna på Gud. Men detta behöver inte betyda att kyrkan tappar omsorgen om människor i världen och i Sverige. Kyrkans budskap innefattar mycket och också detta omsorg om människor och natur, men först och främst att berätta vem Jesu var och vad han gjorde för människor. Att föra evangeliet om Jesus vidare i Sverige borde vara det som Svenska kyrkan har som sin uppgift och genom att göra det så får kyrkan med så mycket mer. Sekulariseringen har skakat om Svenska kyrkan och den har tappat sitt fäste i dagens samhället och bland människor.

Den har istället för att gå sin egen väg som kyrka, anpassat sig efter rådande klimat i samhället, att inte ta tillvara på de människor som faktiskt är i kyrkan är för kyrkan en förlust. För om man inte lyckas hålla kvar de som rör sig i kyrkan kommer man inte heller lyckas få nya medlemmar att söka sig till kyrkan. Om man ser till siffrorna i kyrkan så är det konfirmationen som är den verksamhet som det går sämst för, det betyder att de som ska bygga framtidens kyrka blir färre. Jag tror att vad som behövs läggas fokus på i kyrkan är den andliga längtan som finns i Sverige och ta tillvara på den och jag tror att konfirmationsarbetet är ett jätte bra sätt att göra det på, för att kyrkan behöver få in nya tankar och idéer i en kyrka som jag tror står och stampar på ett och samma ställe men som också vänder kappan efter vinden och inte tar strid för sina egna värderingar. Det är viktigt att ta tillvara på de resurser som ungdomarna är för Svenska kyrkan, både de ungdomar som är aktiva idag, men även de ungdomar som kommer i kontakt med Svenska kyrkan genom konfirmationsarbete eller på annat sätt tex körverksamhet, i skolan eller genom vänner.

Även om kyrkan inte alltid lever upp till mina förväntningar eller andra människors förväntningar åt olika teologiska håll, tror jag att Svenska kyrkan gör ett jätte bra arbete på många sätt och hjälper människor i Sverige och i andra länder. I ett land som länge har präglats av sekularisering och att människor inte bryr sig lika mycket om religion tror jag också har haft en stor inverkan på kyrkans arbete idag, de vill fortfarande ha kvar människor som medlemmar och att de på ett eller annat sätt ska ha en relation till kyrkan, dels för att jag hoppas att de ännu vill göra budskapet i kristen tro känt men också för att de behöver ha kvar sina medlemmar för att kunna leva kvar som kyrka och finnas runt om i landet och bevara kulturarvet som de har i kyrkobyggnaderna. Jag tror att kyrkobyggnaderna betyder mycket för människor även om de inte är religiösa och att människor har en relation till kyrkorna på ett eller annat sätt, tex att de har döpts där eller de fascineras av arkitekturen. Jag tror att det finns många olika synsätt och värderingar inom Svenska kyrkan som man kan studera sekulariseringen ur, både de som ser fördelarna men också de som ser nackdelarna med sekulariseringen. Det finns idag en splittring inom Svenska kyrkan som är frukten av sekulariseringen och de förändringar som skett i Svenska kyrkan de senaste 50 åren som gör att i vissa församlingar finns det ett visst sätt att undervisa om kristen tro som kanske mer går mot de som jag själv tycker är ”sann kristen tro” och att det i vissa församlingar inte undervisas så mycket om det som jag tycker är väsentligt i kristen tro utan fokuserar på mer globala problem istället. Att studera sekulariseringen ur församlingarnas perspektiv istället för ur Svenska kyrkan organisatoriskt och ur politikernas synvinkel, hade jag tyckt varit ett intressant ämne att studera.

Karolina Thörnqvist ht10-vt11 Projektarbete

Helt färdigt och betygsatt

Så nu kan den som vill få läsa, men det går inte att bifoga dokument så den som vill läsa hela arbetet får gärna höra av sig i gästboken så mailar jag. :)

På onsdag eller torsdag

På onsdag kommer jag få reda på betyget på mitt projektarbete och förmodligen kommer jag lägga ut resultatet av mitt arbete som påbörjades här på bloggen då. Det är mycket politik men sådan ser Svenska kyrkan ut, en viss hat-kärlek till Svenska kyrkan och deras organisation. Men förändring är lättast att göra innefrån och därför blev projektarbetet gjort och jag vill ta och göra något för Svenska kyrkan även sedan, hur det blir det får vi se...